Att verkligen vilja något och ta ansvar

Det är lite kul det här med människor. De vill ofta väldigt många saker men de är oftast inte villiga att göra vad som krävs och ta ansvar. Jag måste berätta om en liten händelse som skedde idag.

Det hela handlade om att investera pengar. Jag berättade för en person om en möjlighet som jag skulle sjösätta, vad det krävdes och vad det kunde ge för resultat. Om man satsar så mycket pengar så kan det ge så mycket utdelning. Ja så gick resonemanget ungefär. Ja då sa eller föreslog personen ifråga att om den ville vara med och satsa sitt kapital. Ja var det då möjligt. Skulle jag då kunna få med dem i en sådan här process.

Visst är det möjligt sa jag om du vill det. För dina pengar så kan man göra det här och det öppnar så klart upp möjligheter. Men lite senare i dialogen så började tonen svänga lite grann. Ja då helt plötsligt så var det jag som skulle presentera ett förslag för personen som skulle vara så pass övertygande så att den skulle tro på idén och vilja vara med. Hehe det här är såååå klasssiskt.

Alla personer vill att någon annan ska göra det åt dem. Alla personer vill inte ta något ansvar. Alla personer vill inte ta någon risk själva. Men alltså...jag personligen bryr väl mig inte om den vill vara med eller inte när iniatitvet kom från den. Det är inte jag som efterfrågat något. Jag behöver inte någon som är med mig. Jag gör min grej själv och vill folk vara med så får de säga till och hänga på om jag öppnar upp möjligheten.

Det här är en klassis situation där en person inte tar eget ansvar. Och sådant här gör mig lite trött. Jag skulle inte ge mig i slag med en sådan här person. Den varningsklockan genomskådar jag direkt. Personer får faktiskt ta eget ansvar och gör de inte det så ska jag någon gång i framtiden vända mig tillbaka och titta där de står kvar långt långt bakom ryggen på mig.

När hjärnorna stämmer

När man kommunicerar digitalt så stöter man då och då på personer där allt stämmer väldigt bra. Nu menar jag inte intressen, värderingar och sådant utan bara hur man tänker, när man tänker, vad man tänker. Och väldigt ofta i dialogerna så skriver de båda kommunicerande personerna nästan precis samma sak och trycker enter precis samtidigt. Med vissa personer jag har stött på under mitt digitala kommunicerande är det just så väldigt mycket.

Vad betyder egentligen det här? Är det att hjärnorna har samma frekvens på något sätt? Är det att man har samma typ av personligheter? Eller är det kanske bara att man har någon grundläggande egenskap lik som att man till exempel är väldigt omtänksam? Jag själv vet inte riktigt men tycker fenomenet är intressant.

Sedan hur det blir när man träffas är alltid spännande. Vad händer då? Jag tror jag har varit med om båda varianterna. Att det finns något där eller att det inte finns något där. Men konstigt värre är det här.